BAS-P och BAS-U – byggarbetsmiljösamordnarens ansvar
Byggarbetsmiljösamordnarna är byggherrens förlängda arm för arbetsmiljön. BAS-P ser till att risker hanteras redan i projekteringen och BAS-U samordnar arbetsmiljön när bygget pågår. Rollerna är lagkrav – och fungerar de bra märks det på varje skyddsrond.
Uppdaterad 17 oktober 2026
Vad är BAS-P och BAS-U?
BAS står för byggarbetsmiljösamordnare. Enligt arbetsmiljölagen ska byggherren utse en samordnare för planering och projektering (BAS-P) och en för utförandet (BAS-U). Det kan vara samma person eller olika personer, och det kan vara någon inom byggherrens organisation eller en anlitad konsult eller entreprenör.
Byggherren har kvar det grundläggande ansvaret för att samordnarna utses och att de får förutsättningar att göra sitt jobb. Den som utses ska ha den utbildning, kompetens och erfarenhet som behövs för uppdraget. Det finns inget formellt certifikat, men utbildningar för BAS-P och BAS-U är vanliga och ofta ett krav från beställare.
BAS-P: arbetsmiljön byggs in i handlingarna
BAS-P ska se till att arbetsmiljön beaktas när byggnaden utformas och när arbetet planeras. Det handlar om val av konstruktion, material och arbetsmetoder som påverkar hur säkert det blir att bygga – och senare att sköta byggnaden.
BAS-P ska också upprätta arbetsmiljöplanen innan byggarbetsplatsen etableras och ta fram en journal med uppgifter som behövs för kommande underhåll.
- Samordna projektörerna så att risker för de som ska bygga hanteras i handlingarna.
- Upprätta arbetsmiljöplanen och se till att den finns före etablering.
- Ta fram underlag om risker som kvarstår, till exempel tunga lyft eller arbete på hög höjd.
- Sammanställa dokumentation för framtida drift och underhåll.
BAS-U: samordning på byggarbetsplatsen
BAS-U tar över när bygget pågår. Uppgiften är att samordna arbetsmiljöarbetet mellan alla företag på arbetsplatsen, så att det ena företagets arbete inte skapar risker för det andra. Det är också BAS-U som anpassar arbetsmiljöplanen när förutsättningarna ändras.
I praktiken märks BAS-U på skyddsronderna, i ordningsreglerna och i hur gemensamma skyddsanordningar sköts – till exempel räcken, ställningar, belysning och trafikvägar.
- Samordna planeringen så att moment med olika risker inte krockar.
- Hålla arbetsmiljöplanen aktuell och se till att den är känd av alla.
- Leda eller delta i skyddsronder och följa upp att brister åtgärdas.
- Samordna gemensamma skyddsanordningar och ordningsregler.
- Se till att alla företag får information om risker som berör dem.
Vanliga misstag
Det vanligaste problemet är att rollerna finns på papperet men inte i praktiken. BAS-U utses men har ingen tid avsatt, eller arbetsmiljöplanen skrivs i början och sedan aldrig ändras. Ett annat vanligt misstag är att tro att BAS-U tar över varje arbetsgivares ansvar – det gör den inte. Varje företag har fortfarande ansvar för sin egen personal.
Dokumentera samordningen löpande. Skyddsrondsprotokoll, uppdateringar av planen och beslut från byggmöten visar att samordningen faktiskt sker och gör det lätt att svara om Arbetsmiljöverket gör ett besök.
Arbetsmiljöplanen är samordnarnas gemensamma verktyg
Arbetsmiljöplanen är länken mellan BAS-P och BAS-U. BAS-P upprättar den utifrån projekteringen och BAS-U tar över och håller den aktuell. När planen beskriver verkliga risker i just det här projektet – inte en generell lista – blir den ett stöd för både platsledning och underentreprenörer.
Planen ska innehålla ordningsregler, hur samordningen ska gå till och särskilda åtgärder för riskfyllda arbeten, till exempel arbete på höjd, schakt, rivning och arbete nära trafik. Gå igenom den med varje nytt företag som kommer in på arbetsplatsen.
Så dokumenterar du samordningen
Samordning som inte är dokumenterad är svår att visa. Det enklaste är att låta de vanliga rutinerna bära dokumentationen: skyddsrondsprotokoll med åtgärder och ansvariga, minnesanteckningar från byggmöten där arbetsmiljön är en stående punkt och versioner av arbetsmiljöplanen med datum.
- Skyddsronder med protokoll, foto och uppföljning av brister.
- Stående punkt om arbetsmiljö på byggmöten.
- Daterade versioner av arbetsmiljöplanen.
- Introduktion av nya företag med signatur.
Samordna digitalt
När skyddsronder, brister och arbetsmiljöplan finns i mobilen kan BAS-U följa upp alla företag på ett ställe. Brister får ansvarig och datum, påminnelser går ut automatiskt och protokollen kan skickas som PDF direkt efter ronden.
Checklista
Checklista för BAS-U vid projektstart
Bocka av innan arbetet drar igång och gå igenom listan igen när nya företag kommer in.
Underlag
- Skriftligt uppdrag från byggherren
- Arbetsmiljöplan mottagen från BAS-P
- Förhandsanmälan gjord om den krävs
- Kontaktlista till alla företag och skyddsombud
På plats
- Ordningsregler uppsatta
- Plan för skyddsronder med datum
- Gemensamma skyddsanordningar och ansvar för dem
- Rutin för tillbud och olyckor
Löpande
- Planen uppdaterad vid ändringar
- Nya företag introducerade
- Brister från ronder följs upp
- Samordning tas upp på byggmöten
Vanliga frågor
Vem utser BAS-P och BAS-U?
Byggherren. Uppdraget bör vara skriftligt så att det är tydligt vem som har rollen och vad som ingår.
Kan samma person vara både BAS-P och BAS-U?
Ja. I mindre projekt är det vanligt. Det viktiga är att personen har kompetens och tid för båda delarna.
Måste BAS-U vara på plats hela tiden?
Nej, men samordnaren behöver vara tillräckligt närvarande för att faktiskt kunna samordna – till exempel genom skyddsronder och byggmöten.
Tar BAS-U över entreprenörens arbetsmiljöansvar?
Nej. Varje arbetsgivare ansvarar för sina anställda. BAS-U samordnar mellan företagen.
Behövs BAS i små projekt?
Kravet på samordnare gäller byggprojekt generellt, även mindre. Omfattningen av arbetet anpassas efter projektets storlek och risker.
KMA-portalen
Dagbok, egenkontroll, skyddsrond och ÄTA – i mobilen.
Fyll i på bygget, signera på skärmen och skicka färdiga PDF-protokoll. Öppna brister och avvikelser följs upp tills de är åtgärdade.
Inget kort behövs. Ingen bindningstid.
Guiden är allmän vägledning och ersätter inte gällande föreskrifter eller ert kontrakt. Kontrollera alltid aktuella regler hos Arbetsmiljöverket och Boverket.
