Kontrollplan enligt PBL – vad den ska innehålla

Vad är en kontrollplan?

Enligt plan- och bygglagen ska det finnas en kontrollplan för de flesta åtgärder som kräver bygglov eller anmälan. Byggherren tar fram ett förslag, ofta med hjälp av den kontrollansvarige, och byggnadsnämnden fastställer kontrollplanen i startbeskedet.

Planen anger vilka kontroller som ska göras, vem som gör dem och mot vad de görs. Den används sedan vid arbetsplatsbesök och slutsamråd och är ett underlag för att få slutbesked.

Vad ska kontrollplanen innehålla?

Innehållet anpassas efter åtgärden, men en kontrollplan brukar innehålla följande.

• Vilka kontroller som ska göras och vad de avser, till exempel bärförmåga, brandskydd, fuktsäkerhet och tillgänglighet.
• Vem som utför kontrollen – entreprenör, sakkunnig eller kontrollansvarig.
• Hur kontrollen görs och mot vilket underlag eller krav den görs.
• Vilken dokumentation som ska finnas, till exempel egenkontroll, intyg eller foto.
• Uppgifter om farligt avfall och rivningsmaterial när det är aktuellt.
• Kontroller som kräver certifierad sakkunnig.

Kontrollansvarig och byggherre

I många ärenden ska byggherren anlita en certifierad kontrollansvarig (KA). KA hjälper till att ta fram kontrollplanen, deltar vid samråd och arbetsplatsbesök och ger ett utlåtande inför slutbesked. Ansvaret för att kraven uppfylls ligger kvar hos byggherren.

Entreprenören bidrar genom att utföra och dokumentera de kontroller som ligger på entreprenaden. Därför lönar det sig att jämföra kontrollplanen med entreprenörens egenkontrollplan tidigt.

Koppla kontrollplanen till egenkontrollerna

Gå igenom kontrollplanen punkt för punkt och se till att varje kontroll som ligger på entreprenaden har en motsvarande egenkontroll med rätt kontrollpunkter. Då kan egenkontrollerna lämnas till KA och byggherren som verifikation – och inget glöms i slutet.

Samla verifikationerna löpande. När slutsamrådet närmar sig ska det gå att visa att varje rad i kontrollplanen är utförd och signerad.

Tekniskt samråd, arbetsplatsbesök och slutsamråd

I många ärenden kallar byggnadsnämnden till tekniskt samråd innan startbesked. Där gås kontrollplanen igenom tillsammans med byggherren och kontrollansvarig. Under byggtiden kan nämnden göra arbetsplatsbesök, och innan slutbesked hålls ofta ett slutsamråd där det ska visas att kontrollplanen följts.

Inför slutsamrådet sammanställer byggherren verifikationerna. Saknas något kan slutbeskedet dröja – och därmed möjligheten att ta byggnaden i bruk.

Exempel på rader i en kontrollplan

Kontrollplanen är ofta en tabell. Några typiska rader för en tillbyggnad kan se ut så här.

• Grundläggning: kontroll av schaktbotten och dränering – entreprenör – egenkontroll med foto.
• Stomme: kontroll mot konstruktionsritningar – entreprenör – egenkontroll.
• Brandskydd: brandcellsgränser och genomföringar – entreprenör – egenkontroll och foto.
• Våtrum: tätskikt enligt branschregler – våtrumsföretag – våtrumsintyg.
• Ventilation: injustering – installatör – injusteringsprotokoll.

Egenkontroller som verifikation

Skapa en egenkontroll för varje rad i kontrollplanen som ligger på entreprenaden. Med foto, signatur och datum blir egenkontrollerna direkt användbara som verifikation till kontrollansvarig och byggherre – och det syns hela tiden hur många som är klara.